PGB Photo Award – varför visas inte vår verklighet?

De flesta nominerade bilderna är i PGB Photo Award är på lemlästade, döda och utsatta människor från framförallt den tredje världen. Fotograferna vill gärna visa upp hur världen ser ut. Det är bra. Det är väldigt bra. Världen är orättvis. Människor svälter. Människor dör i krig, dör av fattigdom. Det är fotografens skyldighet att visa världen.
Men varför skyddar fotografer och bildbyråer vår egen värld?
För ett tag sedan åkte jag lite på måfå med bilen då jag hör i polisradion att en olycka har inträffat bara en kilometer från den plats jag befinner mig på. Jag är på plats bara minuter efter . Det jag ser är ett barn liggandes på asfalten. Hela ansiktet är demolerat . Blod blod blod överallt … Jag tar upp kameran. Knäpper bild efter bild. Jag får närbilder på ansiktet. På kroppen. På armarna och benen. På den förtvivlade människan, troligtvis mamman som skriker. På den panik som rådet på platsen. Ambulansen och räddningstjänsten är snart på plats.
Jag får reda på att den som körde på barnet hade 2.7 promille alkohol i blodet. I klartext han var aspackad. Han tog bilen i det tillståndet och så körde han på ett barn som senare avled. Det är ett krig ute på våra vägar. Frågan blir – ska mina bilder publiceras? Kan de bli nominerade i PGB Photo Award?Varför visas verkligheten, i exempelvis Afrika och inte här?

Har ni också svårt att skicka dåliga bilder till papperskorgen?

Jag har tre hårdiskar och dom är fulla med bilder. Massa med bilder. Även om jag har en viss ordning så är det ändå ett litet djävulskt kaos där inne. Kopior hit och dit. Taskiga bilder som ligger och gör inget annat än att tar upp välbehövlig plats. Meningslösa motiv och tekniska katastrofer. Sida vid sida. Då och då gör jag ett försök att rensa. I dag har jag slängt runt hundra bilder. Men det är svårt. Svårt att bli av med dom. Att klicka ner dom in i papperskorgen känns så definitivt. Kanske skall jag göra mig en ny en mapp och döpa den till smutstvätt. Lägga in alla onödiga bildfiler där. Spara dom i ett USB-minne och lägga dem i en låda och hoppas att den kommer bort. Det är svårt att kasta bilder.

Att hålla still vid 1/60

Vi går mot ljusare tider, i vart fall enligt almanackan. Verkligheten är dock ett annat i vart fall om man råka bo i Borås. Det är grått, grått, grått. Att fotografera i detta gråa dis är inte lätt, det krävs att man håller i kameran tätt intill kroppen. Helst av allt ska man ta stöd någonstans, en vägg, ett träd, eller varför inte en lyktstolpe. För det gråa har så många toner som skiftar i en ständig rörelse. Jag kan knappast ställa mig och mina bilder i skaran naturfotografer. Tvärtom tycker jag att naturfotografer är ena riktigt tråkmånsar. Men det finns undantag från alla regler, det gäller även naturfotografer. Det finns en och annan som kan fånga min uppmärksamhet. Men de flesta är måndagsmornar.
Men jag gillar den här gråa disen, över stan, över fälten, in i skogsgläntan, att hålla kameran intill kroppen, stilla, kanske ända ner till 1/30. Att sen komma hem, sätta sig vid datorn med rykande te och se om det gick att hålla den. Se vad som fanns inne i det där gråa. Det är lite spännande. Jag ser ofta saker som jag har fotograferat när jag kommer hem. Visst är det magiskt med bilder. Dom kan förändra världen. Det händer faktiskt att efter det att jag har tittat på en bild tillräckligt länge, nått år eller så, och jag fortfarande tycker om den, så tvivlar jag på att det är jag som har tagit den. Den lever sitt eget liv. Vem som har tryckt på knappen är ju ganska oväsentligt utifrån det här perspektivet.

Vänd inte barnen ryggen – Bli fadder idag!

Den senaste veckan har jag tänkt på Ernst Hugo

Tv- Tittade är inte min starkaste sida. Men det är några program som jag ser ibland. Ibland finns det guldkorn i allt. Så även på svt. För någon vecka sedan sändes dokumentären ”Ernst Hugo ”av Erik Bäfving.
Järegård var nått utöver det vanliga. Förutom att han gav äckligheten ett ansikte var han ett skört geni. I programmet ger han Jonas Gardell ett råd. Det är det rådet som jag har tänkt på. – Du kan inte ta hänsyn till alla idioter, det finns miljoner.
Detta simpla råd, så väl formulerad. Så enkelt.
För det är väl så att det är just hänsynen som bromsar. I dagarna har jag uppdaterat min hemsida, annorlundabilder.se och då kom jag på det. Jag tar hänsyn till mina ryggspöken, inte modellerna eller de människor som är ögonblicksfotograferade. Utan just rygg spökerna. De står som 30-tals fadersgestalter och jag min ynkrygg tar hänsyn.
Jag håller nu på att färdigställa och välja ca 60 bilder till en bok. Första urvalet blev ungefär 300 bilder och det är utav dem jag skall välja 60. Och jag tänker inte ta hänsyn!

Bilauktioner – Gör ett klipp hos Netbil!
Gör din fotobok på nätet – bli klar redan ikväll

Sopor

Här om dan var jag och skulle lämna av lite sopor på soptippen. Lusharpan i Borås. Nu heter ju inte soptipp soptipp längre utan återvinningsstation. Okej. Det kan jag köpa, men vad jag inte kan köpa är själva infarten och utfarten. Först kör man in… sen parkerar man på nått vis… efter att man slängt soporna och hittat rätt container ska man backa sig ut …eller försöka att göra en u-sväng . Är det mycket folk, vilket det är… så är det ett trixande för att komma ut. Man har lyckats att göra allt för att krångla till det så mycket som möjligt. Vad har detta med bilder att göra ingenting annat än att jag har hittat en fotograf Cris Jordan som tar bilder på sopor. Det är bra bilder. Mycket bra bilder.

Bilauktioner – Gör ett klipp hos Netbil!
Gör din fotobok på nätet – bli klar redan ikväll

En liten julklapp till mig själv.

Kjell och Company säljer en s.k ljustält för sexhundra. För dessa pengar får du förutom ljustältet med fyra bakgrunder, ett stativ och två lampor. Perfekt för makrofoto. Det är bara att ta bort julmaten från köksbordet och sätta upp härligheten och ta bilder på småsaker. Jag provade denna under julhelgen och det är lätt att bli imponerad. Med små medel får man riktigt bra bilder. Genom att flytta på lamporna får man härliga ljuseffekter.
Kolla in lite bilder här

Ta en liten tur i sommarstockholm i kväll.

Ibland fascineras man av tekniken. Nu kan man sitta framför datorn och ta en tur i Stockholm en sommardag. Totalt är det 1200 km väg som har fotograferas, var sjunde meter. Jag har provat att gå lite i den stad där jag en gång bodde. Kul.
Klicka här!

Vinn en Nikon D60!

Jag har redan nämnt det. Det finns massa med fototävlingar, där man med sina bilder tävlar om fina priser, men nu finns det en tävling till. Läs och häpna. I denna tävling behöver man inte ladda upp en enda bild, inte skicka den någonstans heller. Nu handlar det om att länka i stället. Häng med nu.

Du skriver ett blogginlägg och använda ordet digitalkameror, viket du skall länka till omdigitalkameror.se. Vilket jag har gjort nu.
Sen skall man lämna länken till sig egen blogg . Det gör man här. Och sedan är det klart.
Om man nu har gjort allt detta så är man med i tävlingen. Vad vinner man då. Troligtvis ingenting, men om man nu har en jävla tur, kan man vinna en Nikon D60. Med den skönheten kan man sen ta massa bilder på andra skönheter … sen kan man skicka in sina bästa bilder till vanlig fototävling och då kan man vinna ännu mer. Men det viktigaste i den här tävlingen är inte vinna, eller hur? Det viktigaste är att vara med. Blev det inte fel nu. Det skall naturligtvis vara tvärtom?
I vilket fall God tur!

Fotografins formel 1

Jag funderar på om jag skall ge mig på fotografins formel 1. Jag har fotograferat Göteborg kl 3 på julafton. Jag har fotograferat Borås på juldagsmorgnen. I år är det dags att köra en riktig fotografering. Långt bort från allt arrangerat. Jul rushen 2008 ska in i datorn helt enkelt. Så ser ni nån dåre med kameran i högsta hugg så är det jag . Inspirationen har jag fått av Bruce Gilden. Vi ses därute.

Julpyssel för oss över 30

Nu är det hög tid att designa årets julkort. Ps är ett fantastisk litet program som man kan göra det mesta med. Självfallet kan man också designa ett eget julkort. I det senaste numret av Kamera och bild förklaras på ett pedagogiskt sätt hur det hela kan gå till. Så det är bara att sätta igång. Det bara ett krux. Vilken bild skall man välja. Snoriga ungar i tomteluvor är definitivt ute, detsamma gäller hundar med snö på nosen. Vilken bild skall då symbolisera julen 2008. Det tål att tänkas på.